15 oktober 2010

Om - Niklas Strömstedt

GES-medlem ger sig ut på en hypotetisk tankefärd och håller sig vaken med hjälp av sex.

Niklas Strömstedt står och ler åt spegeln. Han är missnöjd med vad han ser, men skyller detta på att spegeln inte fungerar som den ska. Han skyller även ifrån sig när det gäller hans konstiga själ, i det fallet är det gudarnas fel.

Niklas har ihop det med en kvinna som han gör framsteg med i förhållandet. De har ett telepatisk sätt att kommunicera som gör ord överflödiga.

Niklas bestämmer sig för att understryka hur mycket han älskar sin kvinna genom att presentera en mängd olika hypotetiska scenarier, där han jämför henne med olika konkreta och abstrakta ting.

Om man till exempel föreställer sig att kvinnan är ett hav så skulle Niklas vara en våg.
Kvinnan som himmel? Då har Niklas vingar.
Kvinnan = regn? Niklas = hav OCH land.
Och om kvinnan var musik eller en vidd, så skulle Niklas vara en sång eller vind.
Men om kvinnan inte fanns så skulle Niklas inte vara någonting alls, troligen eftersom det inte finns något som kompletterar ”ingenting”.

Han fortsätter berätta om en natt när månen upplevdes som stor. Det var varmt, så pass varmt att alla i Niklas kvarter hade fönstrena öppna. Niklas är trött, men uppmanar kvinnan att ha samlag med honom så att han kan hålla sig vaken. Han planerar även att fortsätta de sexuella aktiviteterna på morgonen.


>> Riktiga texten

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar